vad är en bal på slottet..?

Äntligen har man tid att göra ingenting, sjukt fort går tiden. Läser folks bloggar om oftast ingenting, vad som slår mig är att människor i regel bloggar mer när de har en skit dag. Why? Jag brukar i regel inte skriva alls då, konstruktiviteten är som bortblåst och har obarmhärtigt ersatts av mitt irrationella jag - Erik kan intyga om sanningen i detta.

Vi borde ta bättre hand om vårt kulturarv, och för att vara selektiv så pratar jag om gamla timmerhus. Bara känslan av att lägga handen på en husvägg som byggdes på 1300-talet av träd som är än äldre. Där har människor bott i århundraden, i glädje och i sorg, levat och dött. Precis där jag står har barn sprungit omkring och lekt. Det är en mäktig känsla. Om man blundar kan man nästan känna fläkten av då.
     Och tänk på alla människor idag som inte ens kan känna fläkten av igår, att stanna upp och andas in nu. Att alltid sträva framåt.. uppåt.... vart..? Vad är syftet?

Utanför vårt fönster på byggnadsställningen av trä sitter en fågel, kanske en blåmes? Jag kan se hans (hennes?) bröst, fjädrarna, så flyger den iväg, så fri, så nära...

Om bara fläkten i datorn kunde sluta susa så förfärligt.

Well, this was my nothing.

^^