vad är en bal på slottet..?

Var iväg till Arvslindan på sen frukost idag, jätte mysigt och gott, det är så man graderar hur bra något varit här Gagnef, alltså hur gott det var ;)

Datoranimerad film... När jag var liten kom det ut EN Disney film om året, det var stort! Varje bild är ritad för hand, hela filmen... äkta tecknad film, vet barn idag vad tecknad film är?  Riktigt hantverk, sagor ska vara just det - sagor, inte verklighetstroget. Det ska var runda figurer, gulligt och ulligt, så ska det vara. Kalla mig konservativ men det står jag fast vid, det var bättre förr. Barn idag matas med film på film, massproducerade och kantiga. Mina barn kommer växa upp på Astrid Lindgrens samlade verk och Lilla sjöjungfrun. Punkt!

Idag har det ringt hela dan', och jag har svarat varje gång (!) vilket har resulterat i att jag numer är kollektör och med i en serveringskommitté =P Jag har svarat Mina tre gånger i rad, de du! Och även en försäljare, så smidigt att inte stå på något och kunna hänvisa till en man som inte är hemma, killen lovade att ringa tillbaka igen ikväll... hihi...

Imorse kom min man in för han hade kommit på att det inte fanns någon ved och nu tänkte han hämta det åt mig eftersom det var så kallt, oturligt nog för mig hade jag redan varit ute =P Men hur fantastiskt gulligt är inte det på en skala! Nu är jag nog lite partisk men jag tror att han är den bästa mannen i världen.

På tal om ved så ska jag nog gå ner och elda lite mer, det börjar bli lite kallt igen...

Igår var det annandagen, sista dagen hemma hos min föräldrar och annandagsgudstjänst. Innom missionskyrkan är det tradition att på annandagen ha missionsgudstjänst med tillhörande insamling. Jag suckar alltid lite djupare när jag inser att jag är påväg in i en kyrka där det ska pratas om missionsresor hit och dit. Ibland, får jag ändå medge, överraskas jag dock possitivt. Men det fick mig att fundera... 
    
Jag kan tänka mig att de flesta i kyrkan (oavsett intresse) håller med om att missionsarbete är bra och att det borde stödjas. Så varför stödjer vi det inte än mer? Jag t.ex. har inga som helst ambitioner att åka utomlands, av många orsaker, och jag tror inte heller att det är meningen att jag ska det, inte just nu iaf, och jag är övertygad att det finns fler med mig. Men alla de som sitter uppsatta på olika väntelistor för att få bli utskickade men inte kommer iväg på grund av att det saknas resurser.
     Här har VI som sitter på våra arslen glömt bort en viktig del av vårat gemensamma kristna ansvar. De som är beredda att åka är också i många fall beredda att offra allt - sina hus och ägodelar, sin trygghet och bekvämlighet. Och för vad? Jo, för att åka ut och utföra vårt gemensamma uppdrag att berätta för människor om Jesus, och i största möjliga mån också hjälpa folk i nöd. Det enda de behöver är våra pengar, och vad gör vi med dem? Köper en till ny tröja, en väldigt "praktisk" pryl från IKEA, en bok att lägga i högen av olästa eller äter oss mättare än vi behöver. Jag vet, det är en hög bred tröskel att kliva över, jag står ofta och tittar upp mot den, ibland även från andra änden av rummet, men om man verkligen tog sats en gång och tog sig över kanske man skulle hitta ett helt nytt rum... 
     Jag tror inte vi behöver inte ge upp allt, det finns redan människor som står beredda att göra det, och blir det vår tur någon gång kommer Gud att ha förberett oss också, men under tiden kan vi göra det lilla som gör det stora möjligt - ge av våra faktiskt överflödande resurser!


Utmaning - Att från 1 jan ta en månad, skriv upp allt vi spenderar pengar på. 1 feb, räkna ihop summan på allt som är onödigt och börja ge det till valfritt missionsarbete/församling, vilket som ligger närmast ditt/mitt hjärta.


(detta är utöver tiondet förståss, men det fattade du nog ;) ...vilket jag för övrigt också ska börja offra, det känns som att det är dags nu)

IOGT-NTO:s julkampanj - Inga barn ska behöva fira jul med alkoholpåverkade föräldrar eller vuxna omkring sig, gå till deras hemsida och ta ställning för en jul utan alkohol!

http://www.iogt.se/

Min åsikt är dock att man absolut aldrig borde dricka alkohol i närheten av barn, så satsa på ett helt vitt jullov!

Äntligen har man tid att göra ingenting, sjukt fort går tiden. Läser folks bloggar om oftast ingenting, vad som slår mig är att människor i regel bloggar mer när de har en skit dag. Why? Jag brukar i regel inte skriva alls då, konstruktiviteten är som bortblåst och har obarmhärtigt ersatts av mitt irrationella jag - Erik kan intyga om sanningen i detta.

Vi borde ta bättre hand om vårt kulturarv, och för att vara selektiv så pratar jag om gamla timmerhus. Bara känslan av att lägga handen på en husvägg som byggdes på 1300-talet av träd som är än äldre. Där har människor bott i århundraden, i glädje och i sorg, levat och dött. Precis där jag står har barn sprungit omkring och lekt. Det är en mäktig känsla. Om man blundar kan man nästan känna fläkten av då.
     Och tänk på alla människor idag som inte ens kan känna fläkten av igår, att stanna upp och andas in nu. Att alltid sträva framåt.. uppåt.... vart..? Vad är syftet?

Utanför vårt fönster på byggnadsställningen av trä sitter en fågel, kanske en blåmes? Jag kan se hans (hennes?) bröst, fjädrarna, så flyger den iväg, så fri, så nära...

Om bara fläkten i datorn kunde sluta susa så förfärligt.

Well, this was my nothing.

^^